Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag bearbetar mitt trauma på mitt eget sätt.


Till min våldtäktsman - 3

Det här är skrivet till min våldtäktsman
han som grät röda krokodiltårar och inte ens mindes mitt namn
jag vill att han ska veta att jag inte längre känner någon skam

Jag gick fem år till min psykoterapeut
innan jag vågade snudda vid minnet av vad som hände där i mörkret
från nerdragna persienner,
bland vissna perenner och askfaten
i den unkna lägenheten i Stadshagen.
Jag fäste min blick upp i det vita taket
fokuserade på helt helt andra saker

Ingen tog min sida
jag hade ingen trygghet
hur mycket ska jag behöva lida?
När han återvände högg alla jag känt
mig i ryggen
som om det aldrig nånsin hänt.

Men nu har jag inte längre en klump i magen
jag knäckte hans bröstkorg öppen som en nöt
med min köttkniv
höll hans hjärta när det slog dom sista slagen
han stal min tonår så jag stal hans liv
nu återstår bara att invänta morgondagen.


Jag förvandlar askfaten till pallkragar
hundrastgårdar till gröna hagar
komposterar hans ben
vår våldtäktsman förmultnar
i takt med solens sken
aldrig mer kommer jag gå förbi Stadshagen.

Din grav förtjänar att skändas
men jag låter mina lupiner hämnas
jag vet att jag inte var den enda,
att jag efter det här
aldrig nånsin kommer kunna återvända
hem igen
men jag känner förnyad livskraft ut i varje lem.




Bunden vers (Rim) av amygdala VIP
Läst 298 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2021-04-23 11:28



Bookmark and Share


  Gunnar Hilén VIP
Sagolikt bra hämnd !!!!!!!!!!!
2021-04-23
  > Nästa text
< Föregående

amygdala
amygdala VIP