Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Källa: https://www.pdfdrive.com/


Inspirerad av Graveyard Blues by NATASHA TRETHEWEY

När vi lade henne ner,
det regnade hela tiden
från kyrkan till gravarna

under våra fötter

suget av lerans ihåliga ljud.

Döden avslutar kroppens arbete
och själen är ett resesällskap.

Solen steg fram när jag vände mig om
för att gå. Med min mamma

mot min rygg
jag lämnade henne kvar.

Vägen som ledde hem var fylld med hål.
Hemvägen är alltid full av hål;
Även om vi saktar ner,
har tiden samma fart.

Jag vandrar nu bland de dödas namn,
min mammas

ligger på en kudde.

Under mitt huvud den är av sten.

Graveyard Blues by NATASHA TRETHEWEY
It rained the whole time we were laying her down;
Rained from church to grave when we put her down.
The suck of mud at our feet was a hollow sound.

When the preacher called out I held up my hand;
When he called for a witness I raised my hand-
Death stops the body's work, the soul's a journeyman.

The sun came out when I turned to walk away,
Glared down on me as I turned and walked away-
My back to my mother, leaving her where she lay.

The road going home was pocked with holes,
That home-going road's always full of holes;
Though we slow down, time's wheel still rolls.

I wander now among names of the dead:
My mother's name, stone pillow for my head.




Skapa | Skriva av Den filosofiske poeten VIP
Läst 11 gånger
Publicerad 2021-04-27 21:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Den filosofiske poeten
Den filosofiske poeten VIP