Han ville så gärna ge sitt liv en andra chans

och sluta att ständigt följa alla andras svans

att nu se de chanser han i livet hade bränt

då när egen insikt blev hans instrument

han ville leva i trygghet där i natten

försöka minnas de platser där han lämnat hatten

men flykten fanns där in i eldens vatten

där som ångesten effektivt kvävt alla skratten

så ge mig nu flaskan och sjung min sång

för jag är så rädd och natten är lång

ja vi är alla dårar där under stjärnorna

där ett uselt begär nu formar hjärnorna

han levde där i ett ständigt magiskt rus

så ynkligt tragiskt men ändå i sus och dus

och vår framtid formas ju av vår historia

även för dem som helt saknar sin gloria

 ja så trygghet är ett ganska trubbigt ord

som känns förgängligt här på vår jord

och vår jord den snurrar varv på varv

och vi skapar lätt ett ganska sorgligt arv

Nu när ingen tanke längre formar de tomma orden

för denne livets speleman han har nu lämnat jorden

för nu finns svaret endast i hans gravstens skrift

att en livslång livslögn blev hans livs bedrift

Copyright © AndLou