Vi spenderade ofta mycket tid på att göra fel

för att sedan försöka att göra fel …rätt igen

om nu avståndet mellan nivåerna tillät detta
 

vi som om och om och om igen

aldrig gav förnuftet tillräckligt med utrymme

utrymme till att läka att växa att finnas

dimman som fanns runt oss kom ständigt krypande

den rullade ner över oss och la sordin på verkligheten

…ja vilken verklighet förresten

jag stod alldeles stilla invid kanten och tittade ut

rädslan och ångesten var bedövande

jag behövde nu förnuftet mer än någonsin

som tur var hade fel äntligen blivit någorlunda rätt

nivån hade varit betydligt lägre än jag kunnat drömma om

men vilja var ändå det som till sist segrade …viljan till ett liv

Copyright © AndLou