Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Sex år på 1940-talet


BARNDOMS MINNE

Min barndom ligger strax intill
som saknad i mitt sinne.
Jag når den lätt närhelst jag vill,
för den är kvar därinne.
Jag når den lätt, för att den finns
som den mitt minne gärna minns.
Min barndom är mitt minne.

Där sitter mor, där står min far,
där ligger storasyster.
De finns i minnet alltid kvar,
jag når dem när det lyster.
Jag ser dem med mitt minnes blick,
som gåvorna min barndom fick,
när den var glad och yster.

Nog minns jag också molnen grå,
all fattigdom och möda,
att människorna, även små
fick läggas till de döda,
att lidande och barnsjukdom
förkvävde dem som stod i blom
som asfalt över gröda.

Men mest är minnet ljust och lätt
och leker glatt på gården.
Min mor och far de gjorde rätt
i fostran och i vården.
Jag minns min barndom som i går,
fast jag nu går mot åtti år.
Jag minns den och förstår den.



















Bunden vers av Ulf Carlsson VIP
Läst 166 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2021-05-08 17:45



Bookmark and Share


  Monica Lindgren
Mycket fint som vanligt! Tack för din applåd. Det slår mig att vi har tänkt ungefär likadana tankar!
2021-05-10

  stormengudrun VIP
Så fint komponerat om din barndom :-) Den tiden kommer aldrig tillbaka:-/
2021-05-08

  100apor
Vackert berättat! "det lyster" betyder alltså "jag önskar" i det här fallet?
2021-05-08
  > Nästa text
< Föregående

Ulf Carlsson
Ulf Carlsson VIP