Hon smakade som honungslen smekning.
Hon kände sig för med rådjurets nyfikenhet.
Hon luktade på stigens alla vildrosor.

Men det var något som fattades.
Men vad kunde det vara?
Men, alla dessa men.

Stundtals hon vilset vandrar längs vägkanten.
Stundtals vägkanten gör henne vilsen.
Stundtals vilsenhetens vägkant gör att hon vandrar.

Det morgonen försöker säga.
Det dagen försöker tolka.
Det natten försöker bearbeta.

Betraktar sig själv i ödets spegel.
Betraktar livets teaterscen.
Betraktar världen när hon spår i sin hand.

Närmar sig svaret.
Närmar sig sanningen.
Närmar sig verkligheten.

En bit bort han står.
En evighet långt bort han står.
En ocean av tiden som försvann han står.

Strax hon försvinner.
Strax hon drömmer.
Strax hon inget längre minns.

Känslor vidrör henne.
Känslor förnekar henne.
Känslor förför henne.

När allt plötsligt stannar upp.
När allt redan är förbi.
När allt redan varit.

Somnar med vildrosen i sin famn.
Somnar med drömmar hon inte längre minns.
Somnar med honom, en evighet bort.