Nattens svarta tungspets.
Vidrör mina sinnen.
Omedvetet jag låter mig smekas.
Dess strävhet lockar fram.
Poesin.
Skapandet.
Konsten.
Sårbarheten darrar under himlen.
Dess känsla.
Dess lust.
Dess penseldrag.
En blandning av skönhet och ödmjukhet.
Men inte desto mindre.
Jag kan känna.
Det nattsvarta.
Då jag minns.
Dess tungspets.