Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Ihopkrafsat tjafs; skrivet på en dryg timme med kroppen fylld upp över öronen med koffein, nikotin och pregabalin. Smaklig spis.


När Covid-19 vore ett lyxliv




Vaggad bland taggtråd och thinner och lim,

och ljusrosa moln vars namn löd ”Xanor”,

fyllde jag blöjan och höll mig i trim,

med bröstmjölk förädlad av sju svåra år.

En räkmacka? Sure!

Som ni alla förstår

gled jag runt och glassade barndomen ut,

med min oskuld i skamvrån just när jag lärt mig gå.

Jag flöt som en fe klädd i dumskallens strut

och likt svenska fanan var jag gul och blå.


*

Nu sliter jag bort mitt bandage från min arm,

där slipad Gillette sökt att bjuda mig skjuts

till riket – det fjärde – där avskyn känns varm.

En sked ovan tändarn, en nål och en tuss:

Säg för fan inte ”stopp!”

Det är Mitt liv – Min kropp.

Vill jag checka ut så skit i det helt;

dväljs i er värdegrunds kärnfamiljsslask.

Och när kidsen har slocknat, ett samlag så stelt,

efter fredagsmys, Mello och tacos och snask.


*

Jag blandar förtjust heroinet med meth

och njuter euforiskt av spjällcellsmusik.

Precis som i hockey blir det sudden death,

jag må vara död men knappast ett vackert lik.

Låt hätskheten sjunga

från var kluven tunga.

Strö fultjack och salt i de sår som har läkt

och flå alla offerlamm när de har bräkt.

Ty fast ni har skallen djupt upp i er tarm

Lär ni inte ducka från skarprättarns charm.


*

Till sist skall jag ruttna sex fot under mull.

Hin Håle till skärselden ger mig eskort.

Och prosten är ensam om att vara full,

för kyrkan är tom och vart öga är torrt.

Men Jante tar ton:

”Se, ännu ett hjon,

Som får smycka min sten bredvid ’Okänd soldat’”.

Men tystnaden ylar och kalken är tömd.

En käftsmäll i magen, men nog nu med prat;

så låt mig i evighet blott vara glömd.

*

 

 

 

 




Bunden vers (Rim) av Judas Ekholm VIP
Läst 129 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2021-05-14 16:19



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Judas Ekholm
Judas Ekholm VIP