Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

händelser



Händelser staplas på hög, bygger tornet som aldrig ska nå solen. Jag har vetat om det länge, kanske hela livet, men inte tagit det på allvar. Det är känsligt med saker som går sönder, ännu mer dramatiskt när minnen välter utan varningssignal.

Den morgonen åker jag trampbil mellan hyreshus, lekparker och tvättstugor, men mörka moln dyker upp vid horisonten. Världen blir taggtråd genom hjärtat när mamman står på balkongen och ropar om regnet.

Vårdbiträdet som utbildar sig i mänsklighet står vid fönstret. Jag ser de undangömda cigaretterna, rastlösheten och viljan att befrias från strypsnaran. Den enkla lösningen är sannerligen lugnande sprutor mot rymden och visst svävar vi.

Tyngdlösa bland stjärnor och planeter svettas vi intill varandra. Det är galet skönt med kyssar av läppstift, sjukt omstörtande att göra rörelser med penseldrag och konstnärliga porträtt innan den lilla döden inträffar som en chockerande skör elstöt.

Småfåglar bosätter sig på fönsterblecket, spanar eller bryr sig inte när du sitter på sängkanten och frågar om jag är vaken. Jag är vaken som 1972. Du vet, det var då mamman och pappan bestämde att jag skulle döpas efter en tvivlande lärjunge.

_____




Prosa av Jag är fan större än Sartre
Läst 36 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2021-05-15 11:33



Bookmark and Share


  Kungskobran VIP
Oj det var omstörtande mycket
2021-05-15
  > Nästa text
< Föregående

Jag är fan större än Sartre