ett steg till

för jämnvikt skull

en tankepust

ur vindens vrå

står för mig plötsligt

synrandens distans

ett enda ögonblick

när evigheten far förbi

innesluten

i min mörkermån

når nuet bortom

himlars uppenbarelse i blått

fast sommaravlade augustiflyn

svärmar vitt omkring

där nånstans får jag

en skymt av skaparen på håll