Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Försommar

 

De blommande trädens kronor, ån

vars spegelblanka hinna gassar 

mellan skuggspelet från trädens 

stammar och jag tänker på hur lyckan 

kändes då och hur den snart kan kännas 

 

men inte just nu för just nu har en vålnad

färglagt den del av verkligheten vi behöver 

för att kunna förmå oss till att skapa allt det 

där andra vi alla döper till meningen. 


 

en liten skruv är lös och alla tänker

samma tankar. Hur ska jag ta mig ut 

ur verkligheten den strypta ? 

de rädda har en rädsla för att tröttna 

är förmånerna värda alla spel och 

all vår trötthet. 

de för modiga, envisa och känsliga. 
De undrar om de borde varit ännu 

mer försiktiga. 


De falska njuter långa stunder men 

tiden efter knaprar sanningen in 

på bara benet 

 

luften tung och galenskapen har hål

i lite för många gardiner. Äter sig in. 

 

och här där jag står omgiven av 

försommar kan man knappt föreställa 

sig människans förvridna skådespel 

och de kontexter som utspelar sig 

i de lokaler vi kallar för vårt yrkesliv. 

 

här bjuder skönheten upp mig till

dans och alla bilder mellan mörker 

och ljus flimrar och jag hinner tänka 

att det är normalitetens egen 

psykos. Jag är psykotiskt närvarande 

men fullständigt borta alla bilder av 

hoten och hennes spelade omsorger 

omsluter sig runt trädens kronor 

ögat ser tar in men ingenting kan 

riktigt få det allra innersta till 

vibration likt genom hinnor syns 

skönheten och undret. Anas. 

 

 




Bunden vers av smultronbergen VIP
Läst 25 gånger
Publicerad 2021-05-20 21:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

smultronbergen
smultronbergen VIP