Tvinnad tudelad lögn. Separerar.
Vita kobror inlindade i morgonens snö. Ebenholts.
Lämnar berusad eftertänksamhet. Sorgkant.
Ömsom stark, ömsom svag. Cider.
Men inte desto mindre passion. Strandat.
Vilar bland sommarens smekande
kanderade äpplen. Tveklöst.
Gränslöst dikten smulas sönder. Tragiskt.
Det enda jag kan göra. Nästan.
Att se på. Beskåda.
Men jag låter kalligrafipennan
älska fritt. Ljuvligt.
Hennes ord blir hans mening. Igen.
Jag blundar. Åter.
Rodnar. Generat.
Inte. Alls.