Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mitt öde!

Jag vet inte hur jag ska få ner alla
mina känslor och tankar på ett papper,
men allt jag vill är att få rösterna i mitt huvud
att sluta.
Jag säger till mig själv att jag är värdelös,
att ingen tycker om mig, att mina vänner
kommer att lämna mig och att jag inte
förtjänar att vara här.
Allt jag vill är att skada mig själv, idag är
tankarna värre än vad dom har varit på länge.
Jag saknar mina rakblad, jag saknar känslan
som jag kände när jag jag drog det kalla bladet
mot min hud.
Det var den enda riktiga glädjen jag hade i mitt liv,
den som alltid fanns där när jag behövde den och ja,
jag vet att mina vänner alltid finns där men
det känns inte som att dom förstår, dom förstår inte
saknade jag känner.
Det känns som att jag förlorar mig själv mer och mer,
allt jag vill är att hitta någon som förstår min smärta,
någon som jag verkligen kan prata med.
Någon som är lika trasig som mig.
Men jag tror att mitt öde är att förbli ensam..




Fri vers av Cassandra_1991
Läst 31 gånger
Publicerad 2021-05-31 20:27



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Cassandra_1991
Cassandra_1991