Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag kommer åt mina minnen här

Jag minns när budet kom. Jag minns var jag satt.
Jag strävar bakåt. Andas in dofterna, texturen av platsen hjälper minnet.
Känslan av trasmattan i kökssoffan under handflatan. Den som gav mig stöd. Genom labyrinterna av relationer, minnen, förväntningar och åtaganden sveps alla sinnen med. Plockar fram det som ligger dolt i vardagens brus. Andas ut kärleken.

Gårdagen lägger sig varmt intill nuet.

Platsen (här) ger ett gruskorn, ett grässtrå, en vindpust av styrka. Välter motstånd, lyfter blick och fyller bröst. Vidgar sinnet inåt, starkt utåt. Kraftkälla finns här. Manifesterad i mark. I växande tall. Fura! Vågar låta morgondagen kliva in, tar mig framåt både med häl och tådyna mot marken. Lyssnande.

Jag minns när budet kom.

Hän on kuollut. Kuinka voikin lyhyt sana tulvia muistoista.
Han har dött. Hur kan ett så kort ord rymma sådan känslofors.
[Foto: sommarbrunt, klätt i shorts, sommarbarn, jag – minä och sommaravspänd vuxen kropp, pappa – isä, gående på grusvarm juliväg - heinäkuu, visslande i en lång maskrosstjälksflöjt.]

Läheisyys muistoihin, sielun lämpöön on kouriintuntuva. Tuoksut höylätystä puusta, maaliväristä ja saunan hiestä.
Minnenas närhet, värmen, gripbar, nära, påtaglig. Nyhyvlat trä, målarfärg, bastuns svett.
[Foto: sommar, dallrande luft, husbygge, resning av grillstugan.]

Piipun kolahdukset, rapsutukset, arki-illat.
Pipan mot hårda underlaget, klonk, skrap. Vardagskvällar.
[Foto: kök, kväll, brun medaljongtapet, orange lampskärm i plast hängd över köksbord klätt i storblommig vaxduk.]

Ruohikon levittämistä, kivetykset ja hammokin suoristukset.
Gräsmattan anlades, stenar grävdes ned, stigar stensatta, hammocken hängd i våg.
[Foto: sommar, gulnad lekstuga, ystra biltapeter och fransiga dukar. Herrgårdsgul ratt på stockbil som kör till fjärran länder, kaffe ur små plastiga leksakskoppar.]

Hän on kuollut. Henki loppui, hellyys ei. Tuoksuu tuolissa, ruohikossa, verstaalla, veneessä, verkoissa, sohvassa. Voi, kuinka tuoksuu sydämessä!
Han har dött. Anden, andan har upphört. Ömheten finns kvar. Doften, doften förnims i stolen, i gräsmattan, i verkstaden, i båten, i näten, i soffan. Åh, hur doftar det inte i hjärtat!




Fri vers (Fri form) av TinaNahkuri VIP
Läst 113 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2021-06-01 21:16



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

TinaNahkuri
TinaNahkuri VIP