Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jaget

 

molnen vek sig över rummets 

missmodiga konturer 

 

det var mitt sovrum och där 

sov min dotter 

 

något har släppt priset alltid 

sömnbrist. 

galenskapen jagar mig runt 

mig och i mig 

 

det är något fel i mig just nu eller 

också har jag inte varit medveten 

om det lika tydligt som nu 

 

föraktar oärliga människor 

och erkände det för mig själv 

 

hennes rädsla andades i mig 

men det var redan försent 

 

jag hade uttalat mig föraktfullt om 

en människa som var likt hon jag 

talade om det för 

 

hennes ursäkter var bedrövliga att

lyssna till och jag upprepade om och 

om igen konsekvenserna av feghet 

egoism tills jag 

 

tills jag insåg att jag gått på samma mina 

 

som jag trampat på ett helt liv 

 

en patetisk nolla slagfärdig utan verklig 

makt och respekt en sådan man klappar 

på huvudet och inte vill såra 

 

men jag såg min patetiska figur i 

konturerna bakom molnen 

 

mig själv

 

på något vis steg illamåendet och lättnaden 

samtidigt 

 




Bunden vers av smultronbergen VIP
Läst 18 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2021-06-02 01:31



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

smultronbergen
smultronbergen VIP