Mellan björkstammars
tysta skuggspel smyger
nu tjäderleks toner fram

som kluckande omlott
med lommens klagan

runt ikring solslingor
löpande amok i sin ivran
att stråla och förgylla

skirdallrande vingar
i den mojnande vind

en mård följer stint
trädens schatteringar
i hopp om ekorrföda

det lövskogsaromatiska
övergår vartefter i kåddoft

så slukas solens gula
bland granars dunkelgrönska
strös så över sömnigt vatten

stillsamt tonar
alla aftonklanger ut
över tjärn och sjö