Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förlorade rötter

En blomma med stjälken som fara mot skyn
är enkel och höljd av sin skygghet.
Den veta väl alltid hur dagarna gryr.
Den veta till följd av sin trygghet.

Den känna hur vädret det komma och gå,
så långt bortom myter och sägen.
Men inne i skogen där stockarna stå,
den tvingas justera sitt läge.

Och utan sin frihet att resa mot sol
är blomman med skaft nu på fötter.
På otrampad mark, denna vilsna viol,

som tröstlöst vill finna dess rötter.




Bunden vers av Marcus Johansson VIP
Läst 88 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2021-06-03 21:42



Bookmark and Share


  Bibbi VIP
Jättefin.
2021-06-04
  > Nästa text
< Föregående

Marcus Johansson
Marcus Johansson VIP