Vi vaknar sakta ur vår avstånds kokong
ser en ny värld ta form
när det annorlunda blivit det nya vanliga
känns det yrvaket
men hoppfullt

En undran bara, har vi på resan lärt oss något
eller har längtan till det tidigare så för givet tagna
gjort att vi glömmer
människans minne tenderar att vara kort, alldeles för kort