Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nystan

Mitt ansikte ett nystan
av solens strålar och fiskarens trasiga
nät, allting rör sig genom det
Tiden, Kärleken
Vinden stjäl orden i ett språk
jag börjat förlora
Den djupa sorgen, den skälvande
ilskan
Men kärleksögat blinkar tillbaks
till löven som snurrar i trädets
stumma änglaspel
Jag reser mig upp ur min skugga
Klättrar uppför språkets
branta väggar
Kroppens ickekropp smälts ner
i dagsljusets formar
Orden föds ur förintelsen
Skrivs ner på vita papper, som rivs sönder
och snöar bort
Hoppet ringer
från dolt nummer
Rösten från ingenstans
Att se igenom nätet
Klippa av solens strålar
Våga vara människa
Också i det svåra
Berätta för de som vill höra
Lyssna dom kvar hos mig
I varje möte en punkt
och stor bokstav
I varje jag ett du
I varje människa
någon annan











Fri vers av Christoffer Bergström VIP
Läst 29 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-06-06 05:00



Bookmark and Share


  Ingegerd Carlsson VIP
Fin och speciell!
2021-06-06

  Linil VIP
Jag tyckte mycket om texten. Så många vändningar oväntade.
2021-06-06
  > Nästa text
< Föregående

Christoffer Bergström
Christoffer Bergström VIP