tusen dagar av snö

och pulsen värmde och följde oss i minsta detalj
gröpte ur oss
våra telefoner
irriterade gamla minneskort
nya ådror föll från våra munnar
och viskningar höjde blicken
från haven, jordsprickor och eld

dina tramp vid skogskyrkogården, övergick i ett mjukt crescendo, fångades av inåtvända ögon

i tusen dagar
förband vi oss sen älskling
en vattensänka
min ros
din heta hand cirklar än
din heta hand

din hand runt min vad
likt ett skyddande blad