Kanske är vi bara barn
som huttrande värmer varandra
under klipphällen
och ser på när dagen långsamt slocknar
på andra sidan havet.

Kanske är vi fåglar
som slår följe
målar ett böljande streck
över himlen
på väg söderut.

Allt måste vi förlåta.
Allt måste vi förstå.
Allt måste vi förlora.

Nio vågor sjunger mot stranden
nynnar en liten sång
som tystnar när havet somnar.

Vi har varandra en liten stund.
Den röda kärleken bor i en muskel.
Det är genom kött och blod
vi förnimmer helighet.

Människorna jagar vind.
Vinden jagar stillhet.