Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Döden; Sanning eller Hittepå???

Jag är sjuk.
Jättesjuk.
Jag kommer att dö.
Det blir tydligare och tydligare.
Jag känner det fysiskt, och psykiskt.
Är det så?
Kommer jag verkligen att dö?
Varför är känslan för detta faktum,
Så starkt just nu?
Varför blir jag så trött av att äta?
Stunden alldeles efteråt?

Det sägs ju, att Stunden efter att maten i en måltid ätits upp, att hjärnan har mycket att bearbeta!?
Och därför genererar inte hjärnan energi, direkt efter måltid, utan genererar endast tröttheten i sig!
Det sägs att tröttheten efter måltid , drabbar alla,
Och kallas i gemene mans mun,
För paltkoma.
Men jag skulle i sådana fall vilja påstå att min påstådda paltkoma, inte bara blir trött i huvudet, som man brukar bli!
Jag blir trött i hela kroppen,
Som att den på något sätt urlakats.
Därför pekar mitt liv mot döden.
För att energin inte bara efter måltiden,rinner ut.
Äter mindre och mindre, för det blir ju samma resultat, av att inte äta, versus att äta.
Har ständigt ont i halsen,svårt att svälja, och känselbortfall i kroppen.
Kroppen känner sig så ynklig!
Ibland full med en känslaav att ha fyll känsel, och därmed kontroll,
Eller för den delen att kunna konstatera för sig själv, att allting är som det ska!
Men nu vet jag inte,
Jag är ingen läkare,
Men har andra diagnoser.
Vem skulle tro på alla åbäken till symtom, som jag samlat på mig, och att det snart är dags att dö!
Vem tror på detta, min känslor, och därmed min story, att mina känslor döden befogar?
För att mina känslor och kroppen så starkt talar om det för mig!?
Och om jag inte ska dö, för psyket, känslornas och kroppens skull...
Varför gör min kropp åstad, ett sådant grymt skämt åt mig?
När jag i allt annat, trivs med livet!




Bunden vers av Mim
Läst 157 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-06-11 19:43



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mim