Som rost i rågen möglar livets gärden.
En vemods sol belyser åkern snett.
Ett sorgens sus betungar levnadsfärden.
Att leva skall ju inte vara lätt.

Jag vet att tillvaron på jorden slutar.
Att leva är ett slags melankoli.
I moll går aftonsångens melodi.
Det syns ju klart åt vilket håll det lutar.

Emellertid, det finns en salig törst.
Det finns en hälsokälla mitt i i dödens åker!
Avantgardisten Jesus gick ju först.

Mitt hjärtas Gud är ingen jönsig joker.
Själv är jag bara mänsklig, medioker.
Jag litar på att kärleken är störst.