Glasskampen övergick
i gälla skrik o gråt
Där i baksätet

Om utlovat löfte som
Inte hållits

Höll på att köra i diket

Till sist fick hon nog
svängde in till en liten
Köping hittade ingen
Parkerings plats

Lämnade bilen på en
Sidogata

Köpte utlovade godsaker
Men hittade inte tillbaka
Irrade längre o längre bort

Efter närmre en halvtimma
fann hon äntligen fordonet

Med en undrande lapplisa
Utanför och gråtande ungar
inuti ett varmt fordon

Då dög plötsligt vanligt vatten
Väldigt bra för törstiga strupar

Efter det togs smältande chokladglass
fram som slickande åts upp i andäktig
Tystnad

Och livet med solsken och vindsus
Från parkträden bredvid

Kunde inte vara bättre
Än just då!