Det ramlar små ord ur hennes ärmar ibland
De där hon sparat på så länge
Men aldrig vågat säga
Och hon säger att hon brukar se Elvis på bussen
Utan att våga hälsa
Och sen tystnar hon igen
Tittar neråt tittar bort
Ser ut genom fönstret

Och jag backar minst tjugo år i tiden
Minns hur hon var då
När håret var lite mer blekt av solen
Tänderna lite ojämnare
Och viljan en aning starkare
Minns hur hon frammade all beundran inom mig
Men också den där isande känslan
Som jag inte kände igen då
Men som jag kallar oro idag
För det fanns få som hade så höga toppar
Men ingen som hade lika djupa dalar

Utspänd millimetertunn hud
Och alldeles för många vassa kanter

Det ramlar små ord ur hennes ärmar ibland
Och hon har sjungande röster i sitt lypsyl
Och när hon smörjer in läpparna
Som är uttorkade av tystnaden
Flyter sagor fram
Historier från förr
Kantstötta och tejpade i hörnen
Men mer levande än mina andetag någonsin varit
Och stavelserna rispar hennes hals
Berättar om hjärtats förlorade slag
Om när Elvis sjöng om the heartbreak hotel
Våren –58
När hennes lockar flugit västerut för vintern
Och hon hamnade med rött läppstift i Hacket, Arkansas
Och dansade sönder guldskorna och oskulden
Och all brinnande framtidstro hon någonsin känt

Jag minns när vi 15 år
Klottrade kärlek i varandras hjärtan
Sa att allt vi känner nu är evigt
Men inget är så dödligt som odödligheten
Och jag vet att du jagade drömmarna
Med rouge på kinderna
Och den där klänningen
som kastade något andlös livligt över dig
Jag såg upp till dig och jag solade i glansen
Hoppades att den skulle smitta av lite
När jag kramade dig länge
Innan du satte dig i planet och flög på egna vingar
Ända bort till Hacket, Arkansas


Och mest av allt minns jag att när du återvände hit
Kom du inte hem
För du var inte längre densamma
Och alla ord om närhet jag kluddat i ditt hjärta
Tillbringade du veckor med att tvätta bort
För nu fick ingen längre röra beröra


Det ramlar ord ur hennes ärmar ibland
Och vi bor på samma gata
I samma land
Men hon slutade prata vårat språk
Och örfilarna bränner kinderna
När jag vet att jag kommer aldrig mer kunna förstå och hjälpa

Jag kommer aldrig mer
Äta varma mackor i hennes kök