Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Inspirerad av SEEN FROM ABOVE by Wislawa Szymborska

På stigen genom fältet
en död skalbagge ligger; tre par ben
knäppta omsorgsfullt på magen.

I stället för dödens förvirring,
arvstvister, kyrkkaffe, tårvåta kinder
är skräcken för denna åsyn måttlig.

Sorgens omfattning
är här strikt lokal, begränsas
till stigen.
Sorgen sätts i karantän.

Himlen är här atmosfärisk blå.

För att bevara vår sinnesfrid,
efterlämnar djur ingen sorg.
De är inte avlidna, de är döda.

De lämnar efter sig
en mindre förkrympt värld åt oss.
De lämnar en existens, tillhör
då ett mindre tragiskt stadium.

Deras själar hemsöker oss aldrig
i mörkret

de vet sin plats.

Så den döda skalbaggen
ligger nu på vägen helt apropå
och belyses av solen.

En skål med kropp.

SEEN FROM ABOVE
A dead beetle lies on the path through the field.
Three pairs of legs folded neatly on its belly.
Instead of death's confusion, tidiness and order.
The horror of this sight is moderate,
its scope is strictly local, from the wheat grass to the mint.
The grief is quarantined.
The sky is blue.
To preserve our peace of mind, animals die
more shallowly: they aren't deceased, they're dead.
They leave behind, we'd like to think, less feeling and less world,
departing, we suppose, from a stage less tragic.
Their meek souls never haunt us in the dark,
they know their place,
they show respect.
And so the dead beetle on the path
lies unmourned and shining in the sun.
One glance at it will do for meditation —
clearly nothing much has happened to it.
Important matters are reserved for us,
for our life and our death, a death
that always claims the right of way.




Skapa | Skriva av Den filosofiske poeten VIP
Läst 14 gånger
Publicerad 2021-06-20 19:33



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Den filosofiske poeten
Den filosofiske poeten VIP