På klippan vi satt,
där andra suttit.
Sett samma sol förvinna,
om och om igen.

På stranden vi låg,
finns barnens händer.
Samma sand har formats,
igen och igen.

I havet vi for,
rör sig minnet av alla
som famnats av vågor.
Om igen.

Och luften, min vän,
har länge besjungits och berättats.
Den viskar;
"Jag älskar dig".
Om och om igen.