Vad händer
när du bygger ord
om vind, ljus
och suset i den höga björken,
som minner om folkskarorna
vid Klagomuren, mumlande
långt inne i sina liv,
eller de viskande i sjuksalarna,
i respiratorernas brus,
i de mångas medvetslösheter
försänkta djupt i historien;
i Toran, evangelierna, apokryferna?

Vad händer när dagen hasar
över altanen,
befirad från mygg och knott
av vinden som bär dina ord?

Allt väntar,
i sitt varande;
finns,
träd för träd, löv för löv,
och orden du bygger:
trädord, vindord, ljusord,
- är speglar, reminiscenser
av det varande,
utan tidsfördröjning;

är omedelbarheter,
utan fördröjning

Det som händer
när du bygger vindord, ljusord, trädord
- är omedelbarheter av blyerts,
och reflektioner
på varats ytspänning,
utan fördröjning;