Så vad än vi ska vara, vart än vi ska vara så är det som et är
Och jag kan inte blunda för det
Jag kan inte älska på något annat sätt än mitt
Och jag vet inte om det är en kärlek som är tillräcklig för dig
Och jag vet nog inte ens hur man älskar på mitt sätt

Rör mig inte älskling, ta inte på mig där
Såren som jag har, har nog inte läkt
Det ömmar fortfarande när du tar där
Så var som helst, men rör mig inte där är du snäll


Ibland känner jag mig så trasig och så förstörd
Så jäva problematisk, så jävla komplicerad
Så vilken kärlek skulle jag kunna ge till dg
Hur skulle du känna att bli älskad på mitt sätt
Är det ens en tanke?
Alla de där attributen som ska kompensera för en blödande rädd själ, kan vi älska med allt det?

Rör mig inte, är du snäll
Ärren som jag har, har inte läkt
Och ja är rädd för att såren ska gå upp
Så rör mig inte, inte där är du snäll

Jag kan älska dig, kyssa din nakna kropp, hålla om dig
Det finns ingenstans som jag inte skulle vilja röra dig
Jag kan lyssna på dig, jag kan smaka dig
Jag kan njuta av det jag skulle vilja göra med dig om du tillåter mig
Det är en galen tanke, helt sjuk, men fortfarande fult möjlig, fortfarande kärlek
Och du kan ge mig den sortens njutning, en du får aldrig röra just där, inte ens i närheten av såren
Men du kan ge den njutningen till mig ändå om du vågar göra det förbjudna


Rör mig inte där är du snäll
Smärtan är fortfarande kvar, sorgen lika så
Varje gång dina händer närmar sig rycker jag till och blir på mi vakt
Jag kan inte slappna av, inte njuta, bara minnas
Så snälla rör mig inte där är du snäll

Har jag inte försökt ändra mitt sätt att älska
Det fick mig bara att sluta älska över huvudtaget
Det fick mig bara att vissna ihop i förtvivlan och sorg
Och kvar fanns inget av mig
Så den förstörda kärlekens ros blodröd och taggig kanske är det jag har att erbjuda
Så säg mig kan du dra rosens kronbland längs med din nakna hud utan att taggarna river upp sår hos dig
Om du kan det då kanske jag vågar älska dig på nya sätt varje dag