Cigarren rök elegant i den vindstilla natten
när glaset gled ur greppet mellan tre torra
fingrar,
äkta kristall exploderade mot stenläggningen


dyr Cognac skvatt såväl på sten som blankt
polerat läder i form av skor, byxor av hårt
vävd ylle, tätt nog att inte fläcka elegansen



Raklång låg han där ögonblicket senare med
med cigarren sakta döende över fingret ännu

från ingenstans till slutgiltigheten bara sådär