bror min bror min lillebror

som jag har försökt skydda

ända sedan du föddes


från pappas sparkar

från att ramla 

från att falla


men min tillsyn brast

han sparkade dig

du ramlade och föll


jag försökte fånga upp

men du valde

en annan väg


och sen slog också du

dina kvinnor

dina barn


och genom slagen

slog du också dig

du förlorade dem


du förlorade mig

nu är alla rädda för dig

och jag har insett


ingen och inget

kan rädda dig

för du är bortom


och ingen når dit

där råder mörker

där frodas hatet


du har bara att stå ut

medan ensamheten

håller dig i handen


du är lika ensam som han

som skapade dig

en kopia av hat


våldet överförs

i generationer

slagen som haglar


när ska det sluta

när är sista slaget utdelat

inte ens döden stoppar


det bara fortgår

och det spelar ingen roll

hur många som drabbas


när även den som slår

är den som blivit

slagen