Livet vittrar
som kyrkputs
av tid och tyngd och år.

Vår egen död bär vi djupt inom oss.
Som ett foster växer den sig tydligare
för varje dag
sparkar med allt kraftfullare lemmar.

Årens lågor slickar
tillvarons bål.
Tiden bränner oss till aska.
Sprider oss för våg och vind.

Tiden bränner
våra vittrande år
vinden vänder oss åter.