Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Rom.12:12, 15:13.


Hopphållare


Livlinan är tunn,
den brister i sina egna steg.
Det har länge lidits,
det har länge hållits hårt,
det har dränerats länge
under huden.
En färg är borta,
en övergiven temperatur.
Hopp är allt
som nu hänger på axlarna,
allt som håller fast munnen.
Det är inte åskådning,
det uppfylls inte av prestation,
men håller de tomma salarna
rena och redo
för vad som måste komma.




Fri vers av Koloristen
Läst 193 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2021-07-25 21:24



Bookmark and Share


  A. S.
Tycker om den här texten, läste den många gånger. Speciellt tycker jag om kraften i raderna "Det har länge lidits" - där finns stort hopp.
Mycket kroppsligt, med de tomma salarna associerar jag till hjärtat, flöden, liv.
2021-07-26

  Ulf Carlsson VIP
Det tomma korsets hoppfullhet!

"De tomma salarna" är en dubbeltydig metafor, som både stärker och dämpar hoppfullheten.

("Dränerat" tycks ha tappat sitt passiv-s)
2021-07-26
  > Nästa text
< Föregående

Koloristen
Koloristen