Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

nätet







Den svarta bakelittelefonen stod och ringde i den övergivna fabrikslokalen. Du hade varit där, lyssnat till ljudet under en längre tid, men du tog aldrig upp luren, förrän nu.
Den här verkligheten där informationsflödet har skapat en ny värld. Där människor inte förfaller vara människor i samma utsträckning som innan, utan påminner om fiskar som simmar i en evig informationsström. Instagram, tidningar, Netflix, sociala medier, forum, etc, som om ett slags ursprung gått förlorat och vi har gjort inträde i en ny värld där verkligheten definieras på internet, av internet. Där nätet är verkligheten och den analoga världen i all högre utsträckning är en kuliss. Och sedan alla dessa unga människor som definierar sig själv på nätet, genom att använda det som en plattform att bygga upp sina personliga varumärken som är verkligare än deras icke uppkopplade jag. Samtidigt i allt detta finns en svart rymd som hovrar ovanför allas huvuden, ett dåligt samvetet någonstans, av att ha förlorat kontrollen, att inte äga sin tid fullt ut. I drastiska ordalag kan man beskriva fenomenet som en slags förslavning, där människors dopaminpumpar har blivit kapade av de stora techbolagen och de sociala medierna. Som små möss springer människorna runt i en oändlig labyrint som systemvetarna på google och de andra bolagen har skapat. I antiseptiska korridorer med skräddarsydd reklam på väggarna springer vi runt i jakten på nästa dopaminfix. En annan metafor som jag kommer att tänka på är att människorna i bokstavlig mening sitter fast i ett nät, och att de stora techbolagen sitter som vinstkalkylerande spindlar i ett hörn och gnuggar händerna Det är svårt att föreställa dig en framtid där denna utveckling har avstannat, där vi inte i högre grad kommer att leva våra liv uppkopplade på nätet. Nätet som allt mer påminner om små celler bestående av ett blått syntetiskt ljus. Jag tror att de flesta är medvetna om att de sitter en väldigt stor del av sin tid framför någon skärm, men att det finns en gravitation som suger in, rädslan att missa något, dopaminfixen som måste administreras, nästan som en slags frivillig förslavning under binära fjättrar. Som om man redan nu upplever en kontrollförlust i sitt eget liv. Och den här kontrollförlusten kommer dessvärre rimligtvis vara än mer påtaglig i framtiden. Allt detta ställer intrikata frågor om demokratibegreppet och frihetsbegreppet. För vad är en demokrati när medborgarna sitter ständigt uppkopplade mot ett nätverk där stora kommersiella aktörer kontrollerar lejonparten av informationsflödet?
Jag drömmer ofta om att jag vill tillbringa mer tid i naturen, att jag någon dag ska lirka upp dörren till min uppkopplade cell, skärmen, och vara mer utomhus, låta anden finna stillhet i vattendragen, lövskogarna, det karga fjällandskapet, de salta havsvågorna som rullar upp på stranden en tidig morgon i mars. Men detta projekt förefaller aldrig att realiseras, och jag lägger allt mer tid på att sitta uppkopplad med laptoppen i knäet. Men kanske om jag har tur någon vacker dag så kommer en holografisk fjäril att sväva in i mitt vardagsrum från skärmen, och jag sitter där som förtrollad i ett ögonblick och undrar hur mycket den kostar att köpa så att den enerverande bilreklamen på vingarna försvinner. Jag vet inte vad det ska bli av allt det här. Men jag vet att finns en längtan till den naturliga världen, till en vila från det syntetiska ljuset, en grönskande oas bortom den binära verkligheten som dragits ner framför våra ögon. Kanske vore det något för techbolagen att satsa på? En lyxretreat till en avlägsens stillahavs ö där det inte finns några digitala apparater eller någon uppkoppling. Och kanske kommer digitaliseringen, nätet och människors levnadsvanor bli en större politisk fråga i framtiden där en diskussion om frihet och demokrati kommer att föras. Men det kanske är en alltför optimistisk tanke..?













Prosa av Androiden VIP
Läst 56 gånger
Publicerad 2021-07-29 13:03



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Androiden
Androiden VIP