Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ur En livsbejakares Dikter


Panikparalyserad

En känsla av katatonisk stillhet

När min kropp blir handlingsförlamad

Jag bär empatiskt på din ångest

Du förmedlar i dina poetiska uttryck

Tiden drar mig inåt mot min själ

En andlig verklighet kan skönjas

Bakom fantasiers esoteriska slöjor

Jag blir panikparalyserad av din närvaro

När du går ifrån mig tar du med min själ

Som jag begravt i denna paralyserande dikt

Mitt medvetande fastnar i tidens filosofi

Och klockan tickar på oavbrutet med stadig takt

Jag drar mig till minnes hur jag och du förändrats

Genom tid och rum sedan vi senast sågs

Och ditt leende smittar av sig, i panik stannar jag kvar

Medans min själ paralyserad är fastnaglad vid evigheten

Och lugnet sprider sig i rummet in i och genom min själ

Till sist kan jag och mina nerver andas ut i stillhet

När livet är på väg mot sitt dödliga ofrånkomliga slut

 

Taleptox Skrev

Den 20210730

<+>




Fri vers (Fri form) av Taleptox VIP
Läst 15 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-07-30 14:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Taleptox
Taleptox VIP