Morsans ögon är immiga
som Döden
grådammiga och torra

Men hon minns barnet i sin linda
att det tog sitt sista andetag
i det andra barnets armar
Medan hon (morsan) var på jobbet

Morsans hjärna är en enda sörja
av allt och inget
den är full av tidsförskjutningat och tidslopar
hon är en upptäcktsresande
en orienterare utan karta och kompass

Men hon minns utomordentligt väl
detaljer från begravningen
barnets ögon gick inte att stänga
man fick retuschera fotot i efterhand
Och blommorna
de doftade så starkt
att gästerna fick huvudvärk