Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Misslyckat samhällsexperiment.


Snyftet


I slitna blockhus av betong
brinner det på bakgårdarna.
Hyresgäster som söker
värme och kärlek.
Bredvid de brinnande kolen
sitter trötta människor
med välvda axlar och sorg.
De sörjer över sin framtid.
En tveksam tystnad
ekar i mörkret.
Det finns ett misstag
någonstans.
Någonstans, någonstans.
Men det är ingenstans.
Ingenstans, ingenstans.
Det är hungersnöd.
En hungersnöd
efter sanning och rätt.
En hungersnöd
efter kärlek -
efter mänskliga rättigheter
som betrampas
liksom pärlor av svin.
Rullande tårar
fuktar gruset och kolen.
Ångestens skrynkliga
gamla fingrar
håller hårt fast
vid koppar med svart kaffe.
De sörjer över sina barn,
de sörjer över sin framtid,
de sörjer över
de ogenomträngliga
och kalla gallren
som väntar på dem.
Det ropar i mörkret.
Ett snyft kvävs av en filt.
Dess betoning stärker
sitt grepp
och dödas av systemet.




Fri vers (Prosapoesi) av Koloristen
Läst 209 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-08-02 11:20



Bookmark and Share


  Monica Lindgren
Mycket starkt! Griper verkligen tag i läsaren. Ja, det är synd om förskräckligt många människor (kanske främst invandrare) i Sverige, som tvingas bo i hemska betonggetton utanför städerna! Men vad ska vi göra? Är vi så dåliga på att integrera. - Och vill de alla bli integrerade? - Och vad är "sanning och rätt"? Tack för en engagerande, samhällskritisk dikt! monica
2021-08-04

  Staffan Nilsson

Mystiskt!
Samhällsexperiment?

2021-08-02
  > Nästa text
< Föregående

Koloristen
Koloristen