Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Svammel

Fjärilens dagg. Avtar.
Genomskinlig hägring. Småler.
Muntorr ökenvind. Gråter.
Burdus tystnad. Igen.
Midvinterblått regn. Lugnar.
Tröstande lagun. Smeker.
Osminkat lycklig. Sanning.
Vemodigt ömt. Sagolikt.
Oskiljaktig vänskap. Glittrar.
Gryningens leguaner. Återförenas.

Daggen på fjärilens vingar avtar.
Småler gör den genomskinliga hägringen.
Ökenvindens muntorrhet gråter ännu.
Igen, igen, igen. Den burdusa tystnaden.
Regnet lugnar det midvinterblå.
Smekande lagun tröstar.
Lycklig sanning så osminkad.
Sagolikt ömt, men samtidigt vemodigt.
Glittrande vänskap så oskiljaktig.
Leguaner återförenas i gryningen.

Aldrig mer fjärilens dagg avtar.
Genomskinlig hägring småler inte.
Muntorrheten hos ökenvinden för evigt gråter.
För alltid den burdusa tystnaden.
Midvinterblått regn lugnar inte.
Lagunens smekning slutat trösta.
Sanning så osminkat olycklig.
Samtidigt som vemodet aldrig mer sagolikt ömt.
Vänskapen den inte längre glittrande så oskiljaktig.
Gryningen återförenas inte med sina leguaner.

Fjärilen sakta somnar in med daggen som täcke.
Hägringens leende så vackert genomskinlig.
Den för eviga gråten hos ökenvinden torkar bort.
Tystnaden kan ibland vara behaglig.
Mitt regn du midvinterblå lugnar mig.
Lagunens tröstande smekning.
Lycklig osminkad sanning.
Vemodets ömma sagolikhet.
Oskiljaktig vänskap så vackert glittrande.
Leguanernas gryning äntligen återförenas.








Fri vers av Black raven VIP
Läst 74 gånger
Publicerad 2021-08-05 17:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Black raven
Black raven VIP