Hon har dagar då hon söker förstå
vad löv säger i vindar som far.
Vad ordalydelse grenarna talar
när himlen är blå och bar.
Vad gör de egentligen, en förmiddag
i dess vara,
när de sitter där de sitter och ingenstans
kan fara.
kramas, kivas det
tas det doldan famn
ock om någon far med osant
rodnas det av skam?
Planeras det en avfärd när höstar
lägger till,
och är resan mappad
vart bär det av och
vart till?

Nej hur ska jag förstå, dess språk
är okänt för mitt öra,
det enda jag hör är rasslet
och sedan hur de fara.

Så höstligt vinden tar dem i sin famn,
Se, jag tror att ett löv, hittat sin sista hamn.