Dödstädar innan

det är för sent livet går

inte i repris

en sekund eller trettio

år till tiden är utmätt

oavsett vad vi

önskar och vill når vi till

slut ändhållplatsen

resan har varit mödan

värd trots alla stopp på vägen

har livet varit

rikt på upplevelser och

drömmar som ibland

infriats men också gått

i kras som min älskade

kristallvas förra

gången jag städade brast

något inom mig

trasmattor har till synes

evigt liv tål att trampas

på i många år

till minns då alla fötter

som klivit på dem

och hedra deras minne

i många hundra år till

mattpiskan bär på

egna minnen väljer att

förlåta skratta

istället för att gråta

allt som var hade mening

fokuserar du

på det som gömmer sig i

hörnen missar du

det uppenbara som finns

synligt mellan raderna