Redan medlem?
Logga in
När du lämnade det välbekanta
Du tror du såg mig så många tillfällen i de där korridorerna mina höga skratt och mina djärva uttalanden
vinden viner aldrig under mina fötter och du tror säkert att min rädsla var ett mått på min ändlösa aptit
ni tror vi ser er nu. I era tysta korridorer i de tvättade sterila rummen, att er tystnad och era perfekt avvägda meningar går att tolka. Vi försöker och försöker och i utkanten av sorgen skrattar friheten
den har så många tänder synliga så många fler nyanser
vad hon sagt till er och hur kan vi bara ana men vad vi sagt om er och de val ni fattat
Orkar det friska inte fördjupa sig uti
vi står tror ni på två sidor av en linje
I egentlig mening är vi alla ett
Bunden vers
av
smultronbergen
Läst 121 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2021-08-20 00:01
|
Nästa text
Föregående smultronbergen |