Redan medlem?
Logga in
Din läst underifrån
De tre ögonen och de sju vita rockarna
alla stirrade. Ögonvitor vända mot den sol ingen av dem mindes. Jag var bara ett barn och du en dansande förnimmelse
Rockarna där igen. På galgen. På golvet. Vi provade dem, en efter en, uppdelade i två men samma människa
dansade över sorgens glastak lika prövande och ångestfyllt som sant mod smakade i gommen. Min tunga hade aldrig vant sig men det var mitt märkliga liv. I utkanten av normaliteten i minnet av borgerlighetens ljummaste tugga.
kom då ! Skrek han fast han visste att jag gömt mig sprungit bort från det som fick alla de andra att tacksamt gripa tag i livet
Bunden vers
av
smultronbergen
Läst 170 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2021-08-29 00:58 |
Nästa text
Föregående smultronbergen |