Dikten sover, dikten sover
i sitt lugna bo.
Fastän kanske varlig,
är den ändå farlig.
Så du skall nog, så du skall nog
inte dikten tro!

Dikten smyger, dikten smyger
på dig som en bov.
Bäst du versen njuter,
blir du rädd och tjuter
och då blir du och då blir du
lätt för dikten rov!

Dikten tvingar, dikten tvingar
fördomen på flykt.
Fast du har kontrollen,
blir du yr i bollen
och du faller och du faller
på din ändalykt!

Dikten skjuter, dikten skjuter
dumheten till döds.
Poesin som vapen
emot galenskapen
skall du frukta, skall du frukta
från den dag du föds!