Mitt i det runda ljusklotet tystnar allt.
Inga ljud som svider.
Allt som kretsar runtomkring mig,
svävar på håll, ca hundra meter bort.
Jag varken hör, ser eller känner det som
vanligtvis brukar uppta min uppmärksamhet.
Jag vet bara att ljusklotet skyddar mig.
En barriär mellan mig och det som slukar
mig inifrån.
Ett klot som skapar ett rum,
där syftet är tid för nuet.
Tid för värme.



Mitt egna rum.
Där bara kärlek kan tillträda.