Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Frågan jag aldrig hann ställa

 

Riktigt underbar kan jag bara vara i din närhet

riktigt jävla snygg kan jag känna mig

när jag får doppa mig i din varma källa

skruva mig ner till botten av tystnaden

och känna trycket i jordens puls.

 

När min kärlek hade seglat

sina segel till stiltje

och du dragit ner

alla gardiner du haft

då inser jag till sist

att hoppet finner sin brist

på strävan efter lustens kraft.

 

Då har natten åter bäddat ner mig i glömska

under lavor av skam och förvillelser

där finner jag tröst i din klara blick

efter frågan jag aldrig hann ställa.




Fri vers av Peter Kohlm VIP
Läst 85 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2021-09-08 20:21



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Peter Kohlm
Peter Kohlm VIP