Har någon sett min vän Greve von Tratt?

Håret, ett näste förlorade ägg.

Skägget är tovat med tappade år.

En fattig riddare rädd om sin hatt!

I hattens hål är en purjolök satt. Den

snurrar som flöjeln i villrådig vind.

Binder sig aldrig till ensidig kurs.

Nä, flöjten han följer trallar som skratten.

Nu är han borta - åh vars vete katten!

Såg'an på ängen där han rastar kor.

Skorna de gnisslade till trastens sång.

Min blick ligger kvar där långt inpå natten.

Jag sparkar till hösten som lagt sig matt;

högar och pölar med löv och med vatten.

Natten den läcker till dagen sitt mög

och alkisen tömmer glasen på slatt.

En spark drar med löven upp något svart.

Hatten? Har den hål? Med purjolök i?

Tvi, det var bara en halvrutten katt.

Har någon sett min vän Greve von Tratt?