Igår var en utandning,

atmosfären lyftes från mina axlar
och istället för att pressa ned,
omfamnade lufthavet mig

Jag fick andnåd för den andnöd jag haft
i hela mitt liv

Så,
som visuell effekt på mitt djupaste,
mest syreberikande andetag,

skänkt från ovan och under,

tillgavs jag en gåva i
form av mitt livs vackraste väder

likt smärta som går över i njutning,
eller besvikelse till belåtenhet

som en höst, som överlöper den stränga vintern, till vår

Så var igår,

en sammansmältning av

en ädel höstdag,
med halvkylig, kravlös luft och lov om vila och ro

och

en förnäm vårdag,
med en ljus, blygsam sol och hopp om lycka och glädje

detta väder

helt omsluten av ett ljummet uterum,
svalkad av sporadiska, späda brisar

i ett tillstånd av jämvikt mellan blött och torrt.

luften var inte mättad med vattenånga
av en sort som kväver
utan en art av andebefrielse

och solen,
den smekte min hud så skönt
där den lös lågt på himlen,

i sina långa våglängder
i en salig balansakt mellan ljus och värme

och himlen låg där så ljusblå,
utsmyckad med vita, veckiga
linjer lite här och där

Igår var en inandning,

och min själ sjöng stilla till
det tigande ljuset från solen.