vissnande fröställning brister

livets knappnålshuvuden

sprids över fält och ängar

framtida frågor gror sin jord

skira dager hög och klar

och sikten glittrar

vid skogsbrynet jag

nu nalkas något bland stubb och strå

på knastrande tallbarrsmatta

inför mina ögon

tillvarons tick-tack svagare svagare

oemotståndligt blickfångets innehåll

vindarna stannar hörseln skärps

ditt tilltal skapelsens grundton

smeker mina sinnen

bland tömda träd i höstliga landskap

susar väntande ängar

viskar du mig ditt leende