Helt plötsligt hade jag denna man intill mig och jag va tvungen att
sätta stopp för detta nu!

Det va inte så jag menade sa jag till Jojje som satt bredvid mig med ett fånigt
leende på läpparna samtidigt som han betraktade mig.
Jag kunde inte låta bli sa han och skrattade.

Vi kan ta kaffet utanför sa han så får Harry gå ut med i skogens domäner.
Jag är fortfarande fascinerad av denna man som fått en ekorre att bli tam. Ett under att inte något annat rovdjur lagt vantarna på Harry därute i naturen.

Medans jag sitter i mina egna tankar på en stubbe utanför Jojjes hus håller han på och fixar kaffet . Nu kommer han ut med en bricka som innehåller kaffe och några kex på en assiett.
Varsågod säger han och kikar på mig försiktigt.
Tackar säger jag och njuter av det nybryggda kaffet.

Hallå , jorden anropar Jaana hör jag nånstans . Vart tog du vägen?
Vet du vad säger jag , jag skulle vilja göra ett reportage om dig och din Harry .
Aldrig säger han snabbt som ögat . Varför tror du jag har flyttat hit ut , bort från alla hemska människor , avgaser och ljuden från bilar och bus.

Okej , säger jag , jag förstår . Det va bara en fråga och jag lovar att inte berätta för någon att jag har träffat den mysigaste personen i skogen. Inte för en levande själ. Kommer du ihåg att vi hade en "fling" du och jag , att vi hade mys en gång och sen försvann du utan ett ord, säger jag.

Jadå , säger han , det minns jag alltför väl och ber naturligtvis om ursäkt för det.

Ja , det va ett tag sen sa jag , tjugo år sen. Helt utan förvarning sitter jag här hos dig i ditt hem i skogens verk.. .

Fortsättning följer . .