jag försöker vara följsam
antecipera ditt nästa
steg

det som är du
in i varenda cellstruktur

skärskåda ett ansikte
jag aldrig sett

regressrätten är makulerad
sedan länge

det fanns mjuka ord
då

men framtiden byggs
på hårda minnen

ärrbildningen som brister
vid en Newton

varmt innanmäte
som letar sig fram
ur sprickorna från förr

uppgivet andas jag
dag för dag

jag försöker inkapsla nuet
i membran som inte brister

men tröttheten strilar ned
för min kind,
ett irriterat öga som vibrerar

jag hör dina ord
i oräknelig samtid

och hoppas att allt inte rostar,
blir stelt och brister